Månens faser uppstår på grund av dess rörelse runt jorden. När månen kretsar runt oss, ser vi olika mängder av dess belysta sida, vilket skapar de faser vi känner till. Hela cykeln, från nymåne till nästa nymåne, tar ungefär 29,5 dagar och kallas en månmånad.
Varje månad går månen igenom åtta faser som syns från jorden. Om du är nyfiken på den aktuella månfasen kan du läsa om det är fullmåne idag här.
🌑Nymåne
🌒Tilltagande halvmåne
🌓Första kvarteret
🌔Andra kvarteret
🌕Fullmåne
🌖Avtagande fullmåne
🌗Sista kvarteret
🌘Avtagande halvmåne
Nymåne
Månen är helt mörk och osynlig från jorden.
Tilltagande halvmåne
En tunn ljusremsa framträder på höger sida av månen.
Första kvarteret
Halva månen är upplyst med ljus på höger sida.
Andra kvarteret
Nästan hela månen är belyst med en liten mörk del kvar på vänster sida.
Fullmåne
Månen är helt belyst och rund.
Avtagande fullmåne
Nästan full men med en liten mörk del på höger sida.
Sista kvarteret
Halvmåne där vänster sida är belyst.
Avtagande halvmåne
En tunn ljusremsa syns på vänster sida innan månen blir nymåne igen.
Hur man observerar månens faser
Det är enkelt att följa månfaserna med blotta ögat. Genom att notera månens utseende och position varje kväll kan man följa hur den förändras under månaden. För en ännu tydligare observation kan man använda ett teleskop, speciellt under faser som första och sista kvarteret när månen visar mer struktur.
Hur månfaser påverkar jorden
Månens gravitation påverkar jordens hav, vilket skapar tidvatten som stiger och sjunker två gånger om dagen. När månen är i fullmåne eller nymåne, är tidvattnet extra starkt (springflod) på grund av den förstärkta gravitationen från både solen och månen.
Vetenskapliga effekter av månljus
Månens ljus varierar genom faserna och spelar en roll i astronomi och vetenskap. Månskenet hjälper astronomer att studera månen och dess yta, och olika faser erbjuder olika observationstillfällen beroende på vilka delar av månen som är belysta.